Här sammanfattar jag året som gått – ett år då svampintresset bland folk verkar vara på riktigt bred frammarsch.

Väderförhållanden

Vädret varierade under året och gav både torka och regn. Men här i södra Hälsingland med omnejd regnade det förhållandevis ofta vilket betydde att många skogar vi besökte var lite för blöta. Inte för svamparna, men väl för oss som var ute för att hitta dem.

Min bästa fyndplats för rödgul trumpetsvamp, där vi har plockat massor under många år, stod numera under vatten och marken var väldigt sank, faktiskt svår att nå.

Tillgången

Det fanns i alla fall rikligt med strävsoppar (aspsopp, tallsopp, tegelsopp) nästan hela säsongen, så förråden kunde fyllas på. Den art som jag saknade även i år var sandsopp, som jag egentligen vill samla väsentligt mer av. Kantareller verkar komma fler och fler i vår del av landet, men i år var de faktiskt senare än vanligt. 

Rimskivling fanns under kortare tidsperiod än vad jag är vad vid, men jag hann plocka en del till lagret.

En liten skog med rikliga kremmelarter hittade vi så det fanns gott om arter att testa. Storkremla, gulkremla, olika sillkremlor, tegelkremla var några vi fann.

När vi kom framåt september så dök de olika marklevande taggsvamparna upp. Nya artbestämningar gör att man får anstränga sig lite extra.

Flugsvampar

Det fanns mycket rikligt av både vit flugsvamp och röd flugsvamp. De är också väldigt viktiga att lära sig om för nybörjare! För att inte tala om gallsopp (som är en klassisk förväxlingssvamp till karljohan) – jag har aldrig sett så många gallsoppar som i år.

Egen utveckling

Sveriges Mykologiska Förening (SMF) anordnade en Soppworkshop i Bollnäs i september. En fullbokad kurs med deltagare från hela Sverige undersökte mängder av arter tillhörande Boletales, alltså förutom sopparna även pluggskivlingar, rabarbersvampar, tryfflar och gröppor. Det var roligt att visa några av våra Hälsingska skogar för så många duktiga svampmänniskor.
 
Mykologiveckan anordnas i samarbete med lokala svampföreningar varje år. I år var det Björksoppens svampförening som stod som värd med förläggning på Olofsfors bruk, söder om Umeå i månadsskiftet augusti – september. Många fina arter fick jag se, framförallt fanns det rikligt med goliatmusseroner, som gör en extra glad. Härliga naturtyper, som vi inte har här hemma, är alltid glädjande att få uppleva. Ett exempel var luddfingersvamp i en dunge efter en sandstrand och som gjorde mig lite förvånad, men det fanns så mycket mer.

I mitten av september träffades många svampkonsulenter i Borgsjö där årets Riksträff var förlagd.
Så många fina arter där också, och vissa marklevande taggsvampar satte myror i huvudet på oss. Jag undrar hur det är med arterna där som heter lika som arterna här men ser helt annorlunda ut?
I alla fall fick jag träffa smultronkantarellen igen. Då står jag bara och drar in dofterna från barndomens tuggummi. Smultronkantarellens doft liknas närmast med Hubba-Bubba.
Att träffa både gamla och nya vänner värmer alldeles extra.

Ökande intresse för svamp

Svampintresset verkade öka mer än någonsin under 2023. Det märktes inte minst på alla som anmälde sig till mina utflykter och cirklar.

Sverige kommer framåt att behöva många fler svampkonsulenter. Därför är det bra att nästa svampkonsulentutbildning startar i januari, den här gången på Väddö folkhögskola.

Hur blir svampåret 2024?

Vår vinter är hittills betydligt mer snörik än vi har sett på flera år, och det tror jag har viss betydelse för svamparna som ligger och lurar därunder.

Hoppas att vi ses under nästa år!

Hälsar
Monica Svensson
Ägare av svamp.se och svampkonsulent i Bollnäs
E-post: monica@svamp.se