Om svamp | svampgifter

RSS-flöde

Full fart i svampskogen

Jag gillar verkligen att leda grupper i skogen! Under denna höst så har det hittills varit stor aktivitet både ute i verkligheten och här i webbshopen – riktigt kul!

Ute som guide i skogen så ger det mig så mycket personligen, både dela med mig av kunskap och att få lära mig vad som deltagarna tycker är intressant.

Ute på äventyr

Jag gillar att både vara väl förberedd, och att improvisera som när det dyker upp oätliga svampar (som i och för sig inte är vad deltagarna letar efter, men som är så viktiga att känna till) eller svampar som lämpar sig väl för exempelvis svampfärgning, om det intresserar gruppen. Ofta rekognoscerar jag på förhand ett område inför en utflykt, för även om jag är bekant med trakten som vi ska besöka, så varierar svamptillgången förstås från säsong till säsong.

Boka utflykt

Under denna höst så har det alltså varit stor aktivitet både i verkligheten och här på webben: Rikstidningar som DN har kontaktat oss svampkunniga för att få koll på läget, men även radio har hört av sig för kommande reportage och många har bokat trevliga svamputflykter. Vill du också boka en utflykt med en erfaren och glad svampkonsulent kring Bollnäs, Hälsingland – hör av dig till mig på monica@svamp.se

Webbshopen

I webbshopen har det varit full fart på försäljningen av de utmärkta svampböckerna och givetvis av svamptorkarna med tillbehör, som säljer som aldrig förr. Riktigt kul! Du vet väl att du hittar mycket spännande till dig själv och de som du tycker om i webbshopen?

Hoppas du också har en härlig svamphöst just nu!

Utflykten startar på Kungsgården Långvind (4 september 2021) – Mot skogen:

Svenska kyrkan i Bollnäs är nöjda med sitt svampäventyr:

Tack till Paul Svensson – Uppföljning om stenmurklan

Tack Paul Svensson för att du tog till dig vårt budskap om stenmurklan. Snyggt hanterad situation, tycker jag.

Paul Svensson på SVTDet var inte lätt att få ut insändaren i tidningarna (läs blogginlägget här). Det var bara tidningen Ljusnan som publicerade i papperstidningen, men också på webben, på helahalsingland.se. Där fick den lite större spridning.

Men jag var inte nöjd. Därför satte jag mig ner och förklarade för SVT om allvaret med att sprida farliga råd. Då hamnade kritiken rätt och helahalsingland.se och Aftonbladet hängde på.

Det är så skönt att SVT – och Paul Svensson – insåg riskerna och jag säger bara:
Tack, Paul Svensson för att du tog till dig det viktiga budskapet! Snyggt!

Artikel på svt.se
www.svt.se/gomorron-sverige/nu-backar-paul-svensson-om-giftsvampen

Ingen giftsvamp i maten, tack!

Det är viktigt att försöka få så stor spridning som möjligt, eftersom kändiskockarna inte känner till detta.
Vi upprörs över det som Paul Svensson rekommenderade oss att äta i påsk på SVTs Gomorron Sverige.

Dagstidningar, receptsajter och TV-kockar uppmuntrar till användning trots att stenmurklan sedan många år tillbaka är omvärderad från matsvamp till giftsvamp.

Stenmurklan kan orsaka akuta förgiftningar med störningar i nervsystemet och i värsta fall skador på blodkroppar och lever. Tecken på förgiftning är illamående, yrsel, dubbelseende och sluddrigt tal. Dessutom finns risk för långsiktiga skador orsakat av cancerframkallande ämnen.

Livsmedelsverket avråder starkt från att äta stenmurkla. De baserar sina rekommendationer på rådgivande listor som Nordiska ministerrådet har tagit fram. I underlaget framgår bland annat att mellan 40 och 250 extra cancerfall per miljon invånare kan uppskattas om vi äter stenmurkla två gånger i månaden. Även om dessa antaganden och uppskattningar är förknippade med en hel del osäkerhet i bedömningen finns det inga skäl att fortsätta tro att stenmurklan är ofarlig att äta.

I rapporten från Nordiska ministerrådet står sammanfattningsvis om stenmurklan: Bör inte konsumeras eftersom svampen även efter torkning i månader eller efter upprepad avkokning och avlägsnande av kokvattnet, fortfarande innehåller signifikanta mängder av akut toxiska och misstänkt genotoxiska och carcinogena hydrazin-derivat.(1)

Det är dags att byta ut stenmurklan mot ätliga och säkra matsvampar!

Rut Folke, ordf. Svampkonsulenternas Riksförbund
Ellen Larsson, ordf. Sveriges Mykologiska Förening
Pelle Holmberg, biolog, svampboksförfattare
Johnny Karlsson, kock, svampkonsulent
Michael Krikorev, biolog, svampkonsulent
Monica Svensson, svampkonsulent

Fotnot, 1: Handelssvamp. 2012. Nordiska ministerrådet. Gyromitra esculenta, sid 43

Se upp med råa champinjoner

Råa champinjoner

Ät inte råa champinjoner.

Som vanligt blir jag så besviken när jag besöker en restaurang som serverar råa champinjoner: Av någon underlig anledning når vi inte ut till konsumenter, handlare, restauratörer och odlare med vårt budskap:
– Champinjoner ska inte ätas råa.
– Man ska inte överkonsumera! Ät inte mer än 200 gr per person och månad.

Råa champinjoner innehåller agaritin, ett svampgift (ett hydrazin-derivat).
Halten gift reduceras vid upphettning. Det försvinner inte helt. Därför ska man inte äta så mycket champinjoner över huvud taget. Max 200 gr per person och månad (rå vikt).

Så här skriver Livsmedelsverket
”Det är uppenbart att det är mycket svårt att ge råd till allmänheten utifrån de gjorda försöken. Det kan dock, utifrån en samlad bedömning av alla data, vara lämpligt att avråda från en alltför hög konsumtion av champinjoner. På samma sätt som med många andra livsmedel bör man undvika extrem konsumtion. Som ett riktmärke för en konsumtion som innebär en mycket liten risk kan man ta medelintaget av champinjoner i Sverige som ligger mellan 2 och 2,5 kilo per person och år. Detta motsvarar ett par hekto per månad. Konsumerar man i stället denna mängd varje vecka under lång tid kan det finnas anledning att tänka över sitt intag.
För att minska exponeringen för de ingående fenylhydrazinerna kan man tillaga svampen innan den äts. Kokvatten bör kasseras. Konserverad svamp innehåller betydligt lägre halter än färsk svamp. Mängden fenylhydrazin minskar ytterligare om man inte använder lagen i burken.”

Sedan Livsmedelsverket har gjort om sin hemsida, har denna text ersatts med följande:
”Det finns risker med att äta stora mängder champinjoner regelbundet under lång tid. Champinjoner innehåller fenylhydraziner som kan vara cancerogena. Som med många andra livsmedel bör man därför undvika extrem konsumtion. Att äta cirka ett hekto i månaden eller mindre är ingen fara. Men skulle du äta den mängden en gång i veckan under lång tid finns risk för effekter på hälsan. Forskare har sett samband mellan champinjoner och cancer i djurförsök.
Konserverad champinjon innehåller betydligt lägre halter än färsk svamp. Mängden fenylhydrazin minskar ytterligare om man inte använder lagen i burken.”

Källa
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/fenylhydrasiner-i-champinjoner/
www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/svamp/champinjoner–risker-om-du-ater-for-mycket/

Vi måste lära om – stenmurklan är giftig!

Nu tinar snön bort och snart är de igång, murkelplockarna. Efter skogsvägar och på hyggen plockar de svampen som alla svamp- och svampgiftskunniga starkt avråder från att äta.

Stenmurklan, Gyromitra esculenta, har inte blivit giftigare med åren, den har istället blivit starkt omvärderad utifrån nya forskarrön. Redan 1994 enades flera livsmedelstoxikologer om att det är ”…vetenskapligt välbetänkt att betrakta förtäring av stenmurkla som osäker för konsumenten”. Det har alltså i mer än 20 år varit känt att stenmurklan kan vara farlig att äta. På senare år har flera undersökningar visat att stenmurklans gift är både cancerogent och mer akut drabbande.
När stenmurklans gift, gyromitrinet, kommer ner i magsäckens sura miljö sönderdelas det till bl a metylhydrazin, som kan ge akut förgiftning:
• Efter 6-10 timmar en plötsligt obehaglig tyngdkänsla i magen, huvudvärk, kräkning och ev diarré.
• Efter 8-24 timmar svettningar, yrsel, tal- och balansproblem, matthet, leverpåverkan, kramper och blodkroppssönderfall.
• Det skadar i första hand levern, men rubbningar hos blodkroppar och det centrala nervsystemet tillhör också sjukdomsbilden.

Stenmurkla

Det är hydrazinerna som också har den misstänkt långsiktiga skadeeffekten, eftersom de är starkt mutagena, enligt forskarna.

Hur får man bort giftet, då?
Det går inte att ta bort allt gift. Numera vet vi att en betydande del av gyromitrinet kan vara kvar efter behandling.
En krånglig väg till att få stenmurklan avgiftad (trodde man förr, alltså) var att först torka svampen knastertorr och sedan koka av den i flera vatten som kastades bort.
Det räcker inte för att få bort giftet!
Gyromitrin är dessutom vattenlösligt och flyktigt. Det betyder att man kan bli förgiftad genom att vistas i samma rum som svampen torkar eller där svampen tillreds.

Vi svampkonsulenter håller oss informerade om matsvampar och svampgifter och försöker att sprida våra kunskaper vidare. Men när det gäller stenmurklan vill Hälsingarna inte gärna lyssna. Man hänvisar till att ”det har jag ätit i alla år och inte har jag blivit sjuk”.

Det finns mycket vi fortfarande inte vet om svampar och svampgifter, bland annat varför vissa människor verkar mer känsliga än andra för vissa av gifterna. Men när det gäller stenmurklan kan vi inte med säkerhet säga att vi inte har blivit påverkade eftersom det kan bli långsiktiga skadeeffekter.

Livsmedelsverket avråder starkt från att äta stenmurkla. I Nordiska ministerrådets rådgivande listor över ätlig svamp som är lämplig eller olämplig att marknadsföra, för aktörer inom livsmedelssektorn som importerar och omsätter svamp (grossister, dagligvaruhandel och restauranger) har stenmurklan satts upp på ”Lista 4. Från naturen plockad svamp som tidigare ansetts ätlig men som vid förtäring misstänks orsaka akut förgiftning eller skador på längre sikt och därför inte anses lämplig i kommersiell handel.”
Och ändå serveras stenmurklor i restauranger i Hälsingland…