Om svamp | svampkonsulent

RSS-flöde

Guide i svampskogen – så funkar det

Följ med ut i svampskogen med en kunnig guide! Jag är utbildad svampkonsulent med ett aldrig sinande intresse för skog, natur – och svamp, så klart. Snart drar höstens guidningar igång!

Under en guidning i svampskogen tittar vi tillsammans på de svampar vi stöter på, både marklevande och trädlevande arter. Vi observerar detaljer, försöker att beskriva svamparna, att sätta ord på särskilda kännetecken.
Bilder: Sotticka och sotriska.

Om vi hittar matsvamp så plockar vi den, men först tar vi reda på just den svampens levnadsvillkor på fyndstället. Sedan bedömer vi hur mycket vi kan plocka utan att skada själva svampen eller förutsättningen för framtida fruktkroppar.
Bild: Blek taggsvamp.

Vi pratar om miljön där vi går, typ av träd, viktiga växter som vi kan identifiera. Var trivs våra svampar?
Bilder: Barrklubbsvampar och rosenticka.

Vi tittar på färgsvampar, som man kan använda för att färga ullgarn och siden med.
Bilder: Brokspindling och orange taggsvamp.

Vi tittar på giftsvampar och andra svampar som inte är matsvampar utan att för den skulle vara giftiga.
Bilder: Vit flugsvamp och gifthätting, båda giftsvampar.

Svampar som är signalarter som vi stöter på är viktiga att prata om också, vad som gör arterna till signalarter i de speciella fallen. Kan man plocka signalarter?
Bilder: Rödgul trumpetsvamp och goliatmusseron.

Svampar som är rödlistade är förstås värda att diskuteras, varför just de är rödlistade och i vilken kategori de är rödlistade. Kan man plocka rödlistade arter?
Bilder: Koppartaggsvamp, raggtaggsvamp, dofttaggsvamp.

En guidning i svampskogen betyder att du får en introduktion till ett sätt att hitta de arter som du söker, något som naturligtvis kräver träning och kunskap. Vi kommer säkerligen att stöta på svampar som du varken har sett eller hört talas om förut.

Vi strävar förstås efter att kunna fylla korgarna med goda och ofarliga svampar att ta med hem och att på köpet få lite mer förståelse för vad som krävs för att få behålla våra levande, artrika skogar.

Sotticka.
Sotriska.
Blek taggsvamp.
Barrklubbsvampar.

Rosenticka.
Brokspindling.
Orange taggsvamp.
Vit flugsvamp.
Gifthätting.
Rödgul trumpetsvamp.
Goliatmusseron.
Koppartaggsvamp.
Raggtaggsvamp.
Dofttaggsvamp.

Trädgårdens dag Bollnäs 2015

Mobackes Trädgårdscenter är en mycket passande miljö för svamputställning.

Det finns plats för alla svampar och många möjligheter att disponera utrymmet.

Trevlig miljö

Det var roligt att komma tillbaka efter några års uppehåll. Det var också roligt att kunna ha med den nya svampkonsulenten, Tommy Olofsson. Han fick många tillfällen att diskutera arter med besökarna.
Tommy visar kantareller

Som vanligt blev det många diskussioner om skillnaden mellan trattkantareller och rödgul trumpetsvamp. Inte alla har klart för sig att det är två olika arter.

Stolt fjällskivling

Störst uppmärksamhet av alla arter fick förstås stolt fjällskivling. Normalt har vi inte sådana här i Bollnäsområdet, åtminstone inte i mängder, men i år var det annorlunda.

När dagen var slut kunde vi summera intrycken av en mycket lyckad svamputställning med många besökare som ställde frågor och var väldigt intresserade av vad vi berättade. Tack alla som besökte oss!

Folk tittar

 

Tack till Paul Svensson – Uppföljning om stenmurklan

Tack Paul Svensson för att du tog till dig vårt budskap om stenmurklan. Snyggt hanterad situation, tycker jag.

Paul Svensson på SVTDet var inte lätt att få ut insändaren i tidningarna (läs blogginlägget här). Det var bara tidningen Ljusnan som publicerade i papperstidningen, men också på webben, på helahalsingland.se. Där fick den lite större spridning.

Men jag var inte nöjd. Därför satte jag mig ner och förklarade för SVT om allvaret med att sprida farliga råd. Då hamnade kritiken rätt och helahalsingland.se och Aftonbladet hängde på.

Det är så skönt att SVT – och Paul Svensson – insåg riskerna och jag säger bara:
Tack, Paul Svensson för att du tog till dig det viktiga budskapet! Snyggt!

Artikel på svt.se
www.svt.se/gomorron-sverige/nu-backar-paul-svensson-om-giftsvampen

Ingen giftsvamp i maten, tack!

Det är viktigt att försöka få så stor spridning som möjligt, eftersom kändiskockarna inte känner till detta.
Vi upprörs över det som Paul Svensson rekommenderade oss att äta i påsk på SVTs Gomorron Sverige.

Dagstidningar, receptsajter och TV-kockar uppmuntrar till användning trots att stenmurklan sedan många år tillbaka är omvärderad från matsvamp till giftsvamp.

Stenmurklan kan orsaka akuta förgiftningar med störningar i nervsystemet och i värsta fall skador på blodkroppar och lever. Tecken på förgiftning är illamående, yrsel, dubbelseende och sluddrigt tal. Dessutom finns risk för långsiktiga skador orsakat av cancerframkallande ämnen.

Livsmedelsverket avråder starkt från att äta stenmurkla. De baserar sina rekommendationer på rådgivande listor som Nordiska ministerrådet har tagit fram. I underlaget framgår bland annat att mellan 40 och 250 extra cancerfall per miljon invånare kan uppskattas om vi äter stenmurkla två gånger i månaden. Även om dessa antaganden och uppskattningar är förknippade med en hel del osäkerhet i bedömningen finns det inga skäl att fortsätta tro att stenmurklan är ofarlig att äta.

I rapporten från Nordiska ministerrådet står sammanfattningsvis om stenmurklan: Bör inte konsumeras eftersom svampen även efter torkning i månader eller efter upprepad avkokning och avlägsnande av kokvattnet, fortfarande innehåller signifikanta mängder av akut toxiska och misstänkt genotoxiska och carcinogena hydrazin-derivat.(1)

Det är dags att byta ut stenmurklan mot ätliga och säkra matsvampar!

Rut Folke, ordf. Svampkonsulenternas Riksförbund
Ellen Larsson, ordf. Sveriges Mykologiska Förening
Pelle Holmberg, biolog, svampboksförfattare
Johnny Karlsson, kock, svampkonsulent
Michael Krikorev, biolog, svampkonsulent
Monica Svensson, svampkonsulent

Fotnot, 1: Handelssvamp. 2012. Nordiska ministerrådet. Gyromitra esculenta, sid 43

Se upp med råa champinjoner

Råa champinjoner

Ät inte råa champinjoner.

Som vanligt blir jag så besviken när jag besöker en restaurang som serverar råa champinjoner: Av någon underlig anledning når vi inte ut till konsumenter, handlare, restauratörer och odlare med vårt budskap:
– Champinjoner ska inte ätas råa.
– Man ska inte överkonsumera! Ät inte mer än 200 gr per person och månad.

Råa champinjoner innehåller agaritin, ett svampgift (ett hydrazin-derivat).
Halten gift reduceras vid upphettning. Det försvinner inte helt. Därför ska man inte äta så mycket champinjoner över huvud taget. Max 200 gr per person och månad (rå vikt).

Så här skriver Livsmedelsverket
“Det är uppenbart att det är mycket svårt att ge råd till allmänheten utifrån de gjorda försöken. Det kan dock, utifrån en samlad bedömning av alla data, vara lämpligt att avråda från en alltför hög konsumtion av champinjoner. På samma sätt som med många andra livsmedel bör man undvika extrem konsumtion. Som ett riktmärke för en konsumtion som innebär en mycket liten risk kan man ta medelintaget av champinjoner i Sverige som ligger mellan 2 och 2,5 kilo per person och år. Detta motsvarar ett par hekto per månad. Konsumerar man i stället denna mängd varje vecka under lång tid kan det finnas anledning att tänka över sitt intag.
För att minska exponeringen för de ingående fenylhydrazinerna kan man tillaga svampen innan den äts. Kokvatten bör kasseras. Konserverad svamp innehåller betydligt lägre halter än färsk svamp. Mängden fenylhydrazin minskar ytterligare om man inte använder lagen i burken.”

Sedan Livsmedelsverket har gjort om sin hemsida, har denna text ersatts med följande:
“Det finns risker med att äta stora mängder champinjoner regelbundet under lång tid. Champinjoner innehåller fenylhydraziner som kan vara cancerogena. Som med många andra livsmedel bör man därför undvika extrem konsumtion. Att äta cirka ett hekto i månaden eller mindre är ingen fara. Men skulle du äta den mängden en gång i veckan under lång tid finns risk för effekter på hälsan. Forskare har sett samband mellan champinjoner och cancer i djurförsök.
Konserverad champinjon innehåller betydligt lägre halter än färsk svamp. Mängden fenylhydrazin minskar ytterligare om man inte använder lagen i burken.”

Källa
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/fenylhydrasiner-i-champinjoner/
www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/svamp/champinjoner–risker-om-du-ater-for-mycket/