Blogginlägg om svamp

Doldisarna i Axmarskogen – om hotade arter

Redan 2010 gjorde jag mina första fynd av raggtaggsvamp, Hydnellum mirabile, och koppartaggsvamp, Sarcodon lundellii, i en liten kalkbarrskog vid Axmar Bruk, som ligger på gränsen mellan Hälsingland och Gästrikland i södra Norrland.

När jag så i höstas åkte söderut från Ljusne på Jungfrukustvägen i Hälsingland såg jag att avverkningar i området började närma sig den fina skogen. Jag slog larm hos Skogsstyrelsen och till Naturskyddsföreningens Skogsgrupp Gävleborg, som jag är aktiv i. Just det här området var också avverkningsanmält.

Tidigare ej inrapporterade arter
Sedan dess har jag både ensam och tillsammans med Skogsstyrelsen, ägaren Stora Enso samt Skogsgruppen, inventerat området totalt sju gånger i höst. Varje gång har nya arter kunnat rapporteras till Artportalen, arter som i det fördolda har funnits där men som nu har hittats.

Koppartaggsvamp, Sarcodon lundellii

Koppartaggsvamp, Sarcodon lundellii, är knuten till gran i örtrik äldre granskog på kalkrik mark. Den klassas som VU eftersom den bedöms fortsätta minska. Den bedöms minska med 30 % inom 50 år. Den räknas som sällsynt i Sverige. I övriga Europa är den bara känd från Norge och Finland.

 

Bland de arter som vi har rapporterat finns fyra EN-arter, tio VU-arter, 15 NT-arter och 17 signalarter.
EN (endangered) = starkt hotad
VU (vulnerable) = sårbar
NT (near threatened) = nära hotad
Signalarter = arter som fungerar som indikatorer på områden med höga naturvärden.

Det är mycket viktigt att dessa arters habitat skyddas, så att de inte fortsätter att minska, för att så småningom dö ut.

Raggtaggsvamp, Hydnellum mirabile

Raggtaggsvamp, Hydnellum mirabile, är klassad som EN. Det är en sällsynt art med snäva miljökrav, växer i äldre barrskog, helst ängsgranskog på rikare mark. Dess växtplatser skattas till ca 200 i Sverige och det är stordelen av de fynd som är kända i hela världen. Därför har vi ett nationellt ansvar för arten. Det beräknas att arten kommer att minska med 50 % inom 50 år. Globalt rödlistad.

Alf Pallin och myggmedel

Det verkar som om myggorna blev väldigt försenade med kläckningen, men sedan de enorma regnvädren startat, blev myggplågan intensiv.
– Det här är sällsynt, sa Alf Pallin när han bad att få lite myggmedel.
– Jag använder aldrig det, påstod han. Men nu fick till och med han ge sig.

Violettrandad spindling, Cortinarius pseudoglaucopus

Violettrandad spindling, Cortinarius pseudoglaucopus, klassas som VU. Den växer med tall på kalkrik mark främst i skogar påverkade av plockhuggning och/eller skogsbete. Totala populationen i landet är liten och bedöms ha minskat och fortsatt att minska bl.a. genom slutavverkning och upphört skogsbete. Man räknar med att den bara finns på ca 200 lokaler i landet och minskningstakten bedöms till 30 % inom 50 år.

Persiljespindling, Cortinarius sulfurinus

Persiljespindling, Cortinarius sulfurinus, klassas som NT, växer i ängsgranskog och kalktallskog. Arten bedöms ha minskat och har fortsatt att minska p.g.a. slutavverkningar. Den uppges kunna minska med 15 % inom 50 år.

 

Just nu finns en stor del av det här området angivet som nyckelbiotop på Skogsstyrelsens hemsida.

Stor betydelse
I en sådan här fin skog hittar man förstås också många matsvampar. Vi har plockat kantareller, trattkantareller, svart trumpetsvamp, blek taggsvamp och många andra matsvampar. Det är en fröjd att kunna besöka en så underbar skog. Förutom att man kan hitta sällsynta svampar och vanliga svampar, för både mat och färgning, har den här skogen stor betydelse för alla sorters naturupplevelser. Vi fick till och med påhälsning av en sparvuggla vid ett av våra besök.

 

Grangråticka, Boletopsis leucomelaena

Grangråticka, Boletopsis leucomelaena, klassas som VU, växer med gran i äldre granskog, helst ängsgranskog. Förekommer i plockhuggna skogar men försvinner vid kalavverkning. Beräknas minska med 30 % inom 50 år.

 

Att skogarna just denna höst har visat en sådan mångfald, med många arter som man sällan ser, har gjort det till högtidsstunder att tillbringa så många timmar i Axmarskogen. Nu håller vi tummarna för att nästa säsong blir lika lyckad så att vi kan fylla på artfynden och att just den här nyckelbiotopen får fortsätta att utvecklas, och att den inte avverkas.

Koralltaggsvamp, Hericium coralloides

Koralltaggsvamp, Hericium coralloides, klassas som NT. Trivs i äldre kultur- och naturskogsartade skogar med äldre lövträd. Minskningstakten beräknas till 15 % inom 20 år.

Kandelabersvamp, Artomyces pyxidatus

Kandelabersvamp, Artomyces pyxidatus, klassas som NT.

Skarp droggtaggsvamp, Hydnellum peckii

Skarp droggtaggsvamp, Hydnellum peckii, är en art som signalerar höga naturvärden.

Orange taggsvamp, Hydnellum aurantiacum

Orange taggsvamp, Hydnellum aurantiacum, klassas som NT. Den kan växa med både gran och tall i olika typer av äldre barrskogar. Arten har minskat och fortsätter att minska bl.a. på grund av slutavverkning. Minskningstakten bedöms till 15 % inom 50 år.

Sotriska, Lactarius lignyotus

Sotriska, Lactarius lignyotus, räknas som signalart som kan indikera höga naturvärden.

 

Fakta om arterna har jag hämtat från Artdatabankens Artfakta och där det förstås finns mycket mer information om arterna.

 

Svampens Dag på Bergvik Industrimuseum

Anita Östlund tog initiativ till en gemensam svamputställning på Svampens dag 3 september

Förutom Anita som är från Bergvik var det Alf Pallin från Söderhamn och jag från Bollnäs. Allmänheten bjöds in till Bergviks Industrimuseum i Söderhamns kommun där utställningen hölls. En strid ström av människor kom och många passade på att gå Anitas trevliga tipsrunda. Flera hade egna svampar med sig för att bara visa upp eller för att få dem artbestämda.

Anita, Alf och Monica

Tre svampkonsulenter i Hälsingland hade utställning på Bergviks Industrimuseum.

 

Moas Café, som inryms i samma lokal, hade flera olika bakverk med svampmotiv till försäljning.

Svamptårta från Moas Café

Det var ett genomgående svamptema på bakverken från Moas Café.

 

Dagen innan utställningen saknades fortfarande två viktiga arter, vit flugsvamp och toppig giftspindling, men Alf fixade förtjänstfullt flera exemplar i sista minuten.
Förutom det stora utställningsbordet fanns en liten hörna med färgsvampar och svampfärgade alster.

Färger på utställningen

Det är alltid lika roligt att visa hur många underbara färger man kan få från svampar.

 

Besökarna var riktigt nöjda och det var vi tre svampkonsulenter också. Det blev en riktigt trevlig dag.

Svampäventyr med Kungsgården Långvind

Det har blivit tradition att tillbringa två dagar varje höst i skogarna runt Lindefallet.

Det är Kungsgården Långvind STF Hotell & Vandrarhem som bjuder in till svamphelg. Några intresserade kommer och övernattar, medan andra följer med på en dagsutflykt. Första utflykten i år var den 2 september. Säsongen var ganska försenad, men vi lyckades hitta en hel del arter ändå.
Den andra utflykten var 30 september och då hade vi haft några riktigt kalla nätter. Vi fick rikta in oss på att plocka mestadels trattkantareller, blek taggsvamp och kantareller. Men det fanns många andra intressanta arter att titta på.

Vi besökte bland annat ett speciellt område som ligger efter Åtjärnsbäcken. När vi besökte det området första gången för några år sedan upptäckte vi att det fanns rödlistade arter där. Det ledde så småningom till flera fina fynd och nu är området biotopskyddat. Så när vi skulle skiljas åt efter andra utflykten vid Kungsgården Långvind, såg vi plötsligt att det växte både fingersvampar och jordtungor i gräsmattan. Det kändes som en bonus.

Genomgång

Det är viktigt att gå igenom de samlade arterna när utflykten är klar.

Jonny Sågänger och Kristina Båth Sågänger

Jonny bjöd Kristina på en svamphelg i Hälsingland som födelsedagspresent.

Fika vid Åtjärnsstugan

Efter den andra utflyktsdagens första pass möttes deltagarna av en värmande eld vid Åtjärnsstugan. Alf Pallin hade kommit och förberett för lunchvilan. Foto: Alf Pallin.

Grönmussling

En svamp som alltid väcker lite uppmärksamhet är grönmusslingen, Panellus serotinus. Den är inte någon matsvamp.

Grönköttig spindling

Grönköttig spindling, Cortinarius malicorius är en mycket uppskattad färgsvamp.

Det gjorde vi bra

Alf Pallin och jag gläds åt snitslarna för biotopskyddet. Denna skog kommer vi att besöka många gånger.

Barrklubbsvampar

Det här kan vara barrklubbsvamp, Clavariadelphus ligula eller storsporig barrklubbsvamp, Clavariadelphus sachalinensis.

Rosenticka, Fomitopsis rosea

En stor rosenticka, Fomitopsis rosea. Det fanns många, många fler på samma granlåga, men kanske inte så stora.

Physarum sp.

På en mycket lång granlåga som inhyste massor av rosentickor, Fomitopsis rosea, rynkskinn, Phlebia mellea och ullticka, Phellinus ferrugineofuscus växte denna vackra myxomycet (slemsvamp), Physarum sp.

Gruppen vid brandstubben

Större delen av gruppen beundrade den gamla brandstubben och begrundade dess ålder – ca 160-170 år. Foto: Alf Pallin.

Fingersvampar och jordtungor

Helt otippat upptäckte vi att Kungsgårdens gräsmatta gömde några skatter också, fingersvampar och jordtungor.

Svamptorkar i forskningsprojekt

En av våra trogna kunder av svamptorkar är Martin Ryberg. Han är docent och använder torkar bland annat i spännande forskningsprojekt. Här exempel på ett sådant:
– Vi undersöker tillsammans med mykologer i Benin produktionen av fruktkroppar av ektomykorrhiza svampar (svampar som lever i en nära symbios med trädens rötter) i gles skog i västra Afrika, berättar Martin Nyberg.

– Många av dessa svampar utnyttjas av lokalbefolkningen som en extra födokälla. Svamparna ses som ett billigt alternativ till kött, och svampsäsongen är dessutom innan grödorna är färdig att skörda och de innebär ett tillskott till hushållningen är extra välkommet.

Klimat- och miljöpåverkan
I projektet, som finansieras av FORMAS (www.formas.se), undersöker Martin Ryberg och kollegor hur olika klimat- och miljöfaktorer påverkar produktionen av fruktkroppar.
– Målet är att kunna förutse svampproduktionen och kunna ge rekommendationer till hur skogen ska skötas för att den ska bibehållas. I förlängningen hoppas vi även kunna avgöra hur klimatförändringar påverkar tillgången av svamp. All svamp som bildas inom nio stycken 50x50m stora provytor samlas regelbundet in.

Även gasolvärmda torkar
– Eftersom diversiteten av svamp i området fortfarande är dåligt känd så sparar vi torkat referensmaterial av alla arter, och misstänkta arter, som hittas. Vi undersöker sedan dessa morfologiskt och med hjälp av DNA-metoder för att säkerställa hur många och vilka arter vi har. Eftersom tillgången på elektricitet är dålig i byarna där de lokala mykologerna är stationerade så torkas den mesta svampen i gasolvärmda torkar. Men när det är möjligt, och särskilt för viktiga prover så använder vi elektriska torkar med fläkt, för att ha bättre kontroll på temperaturen och få en jämnare torkning.

Martin Ryberg, Uppsala
Martin Ryberg är docent vid Avdelningen för systematisk biologi, Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet.

Internationell svampfärgning i Kanada

Svampfärgning – både i teori och praktik – står på schemat den här veckan när jag är i British Columbia i Kanada.

Här pågår nämligen just nu det internationella svampfärgarsymposiet, som arrangeras på olika platser i världen (tidigare bl a här i Sverige i Högbo, utanför Gävle). På bilderna nunotovar jag för första gången i mitt liv. Resultatet blev en sjal. Den här gången behövde jag inte färga något material själv, det hade förberetts tidigare. Allt var förstås svampfärgat. Kul!

Kanada svampfärgarsymposium International Mushroom Dye Exhibit Canada

** FRI FRAKT I WEBSHOPEN FÖR ORDRAR ÖVER 800 KRONOR ** Avvisa