Redan 2010 gjorde jag mina första fynd av raggtaggsvamp, Hydnellum mirabile, och koppartaggsvamp, Sarcodon lundellii, i en liten kalkbarrskog vid Axmar Bruk, som ligger på gränsen mellan Hälsingland och Gästrikland i södra Norrland.
När jag så i höstas åkte söderut från Ljusne på Jungfrukustvägen i Hälsingland såg jag att avverkningar i området började närma sig den fina skogen. Jag slog larm hos Skogsstyrelsen och till Naturskyddsföreningens Skogsgrupp Gävleborg, som jag är aktiv i. Just det här området var också avverkningsanmält.
Tidigare ej inrapporterade arter
Sedan dess har jag både ensam och tillsammans med Skogsstyrelsen, ägaren Stora Enso samt Skogsgruppen, inventerat området totalt sju gånger i höst. Varje gång har nya arter kunnat rapporteras till Artportalen, arter som i det fördolda har funnits där men som nu har hittats.
Koppartaggsvamp, Sarcodon lundellii, är knuten till gran i örtrik äldre granskog på kalkrik mark. Den klassas som VU eftersom den bedöms fortsätta minska. Den bedöms minska med 30 % inom 50 år. Den räknas som sällsynt i Sverige. I övriga Europa är den bara känd från Norge och Finland.
Bland de arter som vi har rapporterat finns fyra EN-arter, tio VU-arter, 15 NT-arter och 17 signalarter.
EN (endangered) = starkt hotad
VU (vulnerable) = sårbar
NT (near threatened) = nära hotad
Signalarter = arter som fungerar som indikatorer på områden med höga naturvärden.
Det är mycket viktigt att dessa arters habitat skyddas, så att de inte fortsätter att minska, för att så småningom dö ut.
Raggtaggsvamp, Hydnellum mirabile, är klassad som EN. Det är en sällsynt art med snäva miljökrav, växer i äldre barrskog, helst ängsgranskog på rikare mark. Dess växtplatser skattas till ca 200 i Sverige och det är stordelen av de fynd som är kända i hela världen. Därför har vi ett nationellt ansvar för arten. Det beräknas att arten kommer att minska med 50 % inom 50 år. Globalt rödlistad.
Det verkar som om myggorna blev väldigt försenade med kläckningen, men sedan de enorma regnvädren startat, blev myggplågan intensiv.
– Det här är sällsynt, sa Alf Pallin när han bad att få lite myggmedel.
– Jag använder aldrig det, påstod han. Men nu fick till och med han ge sig.
Violettrandad spindling, Cortinarius pseudoglaucopus, klassas som VU. Den växer med tall på kalkrik mark främst i skogar påverkade av plockhuggning och/eller skogsbete. Totala populationen i landet är liten och bedöms ha minskat och fortsatt att minska bl.a. genom slutavverkning och upphört skogsbete. Man räknar med att den bara finns på ca 200 lokaler i landet och minskningstakten bedöms till 30 % inom 50 år.
Persiljespindling, Cortinarius sulfurinus, klassas som NT, växer i ängsgranskog och kalktallskog. Arten bedöms ha minskat och har fortsatt att minska p.g.a. slutavverkningar. Den uppges kunna minska med 15 % inom 50 år.
Just nu finns en stor del av det här området angivet som nyckelbiotop på Skogsstyrelsens hemsida.
Stor betydelse
I en sådan här fin skog hittar man förstås också många matsvampar. Vi har plockat kantareller, trattkantareller, svart trumpetsvamp, blek taggsvamp och många andra matsvampar. Det är en fröjd att kunna besöka en så underbar skog. Förutom att man kan hitta sällsynta svampar och vanliga svampar, för både mat och färgning, har den här skogen stor betydelse för alla sorters naturupplevelser. Vi fick till och med påhälsning av en sparvuggla vid ett av våra besök.
Grangråticka, Boletopsis leucomelaena, klassas som VU, växer med gran i äldre granskog, helst ängsgranskog. Förekommer i plockhuggna skogar men försvinner vid kalavverkning. Beräknas minska med 30 % inom 50 år.
Att skogarna just denna höst har visat en sådan mångfald, med många arter som man sällan ser, har gjort det till högtidsstunder att tillbringa så många timmar i Axmarskogen. Nu håller vi tummarna för att nästa säsong blir lika lyckad så att vi kan fylla på artfynden och att just den här nyckelbiotopen får fortsätta att utvecklas, och att den inte avverkas.
Koralltaggsvamp, Hericium coralloides, klassas som NT. Trivs i äldre kultur- och naturskogsartade skogar med äldre lövträd. Minskningstakten beräknas till 15 % inom 20 år.
Kandelabersvamp, Artomyces pyxidatus, klassas som NT.
Skarp droggtaggsvamp, Hydnellum peckii, är en art som signalerar höga naturvärden.
Orange taggsvamp, Hydnellum aurantiacum, klassas som NT. Den kan växa med både gran och tall i olika typer av äldre barrskogar. Arten har minskat och fortsätter att minska bl.a. på grund av slutavverkning. Minskningstakten bedöms till 15 % inom 50 år.
Sotriska, Lactarius lignyotus, räknas som signalart som kan indikera höga naturvärden.
Fakta om arterna har jag hämtat från Artdatabankens Artfakta och där det förstås finns mycket mer information om arterna.
