Fjällig bläcksvamp, Coprinus comatus, är väldigt lätt att plocka och torka. Man måste dock vara observant så att den inte har börjat skifta i färg, då är den inte duglig längre.
Fjällig bläcksvamp växer på näringsrik mark och kan komma redan på sommaren och finnas ända in på senhösten om temperaturen tillåter. Den får sin näring genom att bryta ner förnan, det översta marklagret som inte har förmultnat särskilt mycket ännu.
Det gäller att vara snabb. Om man väntar för länge är de inte möjliga att torka.
Man plockar bara de som är helt vita. Färgförändringarna börjar längst ner på hatten, först rosa, sedan grårosa och till slut svart. Om jag har möjlighet att lägga dessa på torken snabbt, då tar jag de helt vita hattarna. Men fötterna blir sist mogna, så man har något lite mer tid på sig för att ta dem.
Naturligtvis måste man ha en bra tork med termostat, så att man kan hålla jämn temperatur hela tiden. Själv använder jag förstås Stöcklis Dörrextork.
När svampen är riktigt torr är den utmärkt att göra svampmjöl av och använda som krydda i såser, stuvningar eller aromsmör. Om man tänker göra aromsmör, måste man först tillaga svampmjölet. Det ska inte användas rått i smöret.
Även i nya, moderna svampböcker står det att svampen inte går att torka. Det stämmer alltså inte, men man måste följa mina råd här ovan.
I boken Matsvampar, Säkra att plocka – goda att äta (Bonnier Fakta, Barbro Forsberg/Stefan Lindberg), hittar jag följande information: ”Nya forskningsrön har visat att fjällig bläcksvamp vid sidan av sitt liv som nedbrytare också är köttätande. Den fångar och dödar nematoder, det vill säga rundmaskar. Kanske kommer den rovdjurslika svamparten att bli ett biologiskt bekämpningsmedel mot parasiterande rundmaskar.”!
Svampar är spännande. Vi vet inte alls särskilt mycket om dem ännu. Det kommer säkert mera …
